UNESCOs världsarvsliv i Slovenien

UNESCO: s världsarvsliv som ligger runt om i världen tjänar till att innebära att ett landmärke, där det är naturligt eller konstgjordt, är en plats som har någon typ av viktig kulturell, historisk, religiös eller annan betydelse som förtjänar att bevaras för det kollektiva intresset av mänskligheten. Platser är också lagligt skyddade av internationella fördrag som alla länder i Förenta nationerna (FN). Det finns för närvarande 3 UNESCO-världsarvsliv som ligger i Sloveniens land, Skocjan-grottorna, Prehistoric Pile Homes i Alperna och Idrija Mercury Mining Sites.

Vad är UNESCOs världsarvsliv i Slovenien?

Skocjan Caves

Skocjan Caves, en del av Skocjan Caves Regional Park, ligger på Kras-platån i det centrala europeiska landet i Slovenien. Skocjan-grottorna förklarades 1986 som världsarvslista UNESCO 1986, vilket gör dem till världens första världsarvslista. Grottorna är för närvarande det enda naturliga världsarvslivet i Slovenien. Skocjan grottor utgör en av de största underjordiska karst våtmarkerna i Europa tillsammans med Reka Rivers underjordiska ström och är också en av de största underjordiska flodgatorna i världen. Den kända längden av grottorna är 3, 85 mil, och grottorna ingår i en kalksten av 984 fot (300 meter). Den underjordiska kanalen som strömmar genom Skocjan Caves är cirka 2, 17 miles lång och ligger någonstans mellan 32, 8 till 196, 85 fot (10 till 60 meter) bred.

Skocjan grottorna är också unika för sina stora underjordiska kamrar, med den största och mest anmärkningsvärda att vara Martels kammare som är en av de största i världen. Grottorna är också unika för de endemiska och sällsynta arterna som bor där, som grottalamanderna. Arkeologiska studier gjorda i grottan har föreslagit att området har använts för mänskliga bosättningar och som begravnings- och ritualitet sedan förhistoriska tider, med den första kända skriftliga källan från 2: a århundradet f.Kr. från den grekiska polymaten Posidonius of Apamea (135- 51 f.Kr.). Modern turism till Skocjan Caves startade 1819 sedan det var när den första kända besökarnas bok introducerades. Under 2011 har den första delen av grottorna som turister kan besöka renoverats och de senaste åren har platsen uppskattat cirka 100 000 besökare om året som flockar för att se den naturliga skönheten och naturen som Skocjan Caves erbjuder.

Förhistoriska höghus i Alperna

De förhistoriska höghusen i Alperna är förhistoriska stilthusuppgörelser som byggdes i och runt Alperna-bergsområdet i Centraleuropa på kanterna av olika vatten- eller myrmarker. Det finns totalt 111 platser som ligger i hela Schweiz, Italien, Tyskland, Frankrike, Österrike och Slovenien. Samlingen av förhistoriska höghus i Alperna blev världsarvslista UNESCO 2011, där den var den andra UNESCO: s världsarvslista i Slovenien och den första kulturella platsen. Slovenien är platsen för två av pålarna, som båda ligger i bosättningen av Ig, i kommunen Ig. Den äldsta platsen som tros ha varit upptagen mellan 5000 och 2500 f.Kr. kallas Kolišča na Igu, južna skupina, medan den yngre platsen antas ha varit upptagen mellan 3000 och 1500 f.Kr. och kallas Kolišča na Igu, severna skupina. Medan platsen inte får mycket turism har det blivit en välsignelse för arkeologer på grund av platsernas välbevarade status. Webbplatsen har givit forskare en hel del detaljerad information om uppfattningen av de tidiga agrariska socialiterna i alpina Europa från neolitiska (10.200 till 4.500-2000 f.Kr.) och bronsåldern (3200 till 600 f.Kr.) på deras jordbruk och djurhållning, som liksom hur metallurgi utvecklats.

Idrija Mercury Mining Sites

Idrija Mercury Mining Sites är faktiskt en gemensam världsarvslista UNESCO, officiellt känd som Mercury Heritage: Almadén och Idrija, som består av kvicksilverbrytningsställen i städerna Almadén, Spanien och Idrija, Slovenien. Idrija Mercury Mining Sites utsågs till UNESCOs världsarvslista 2012, vilket gör platsen den tredje och hittills den senaste UNESCO: s världsarvslista som utsetts i Sloveniens land. Kvicksilvergruvplatsen i Idrija grundades först 1490 e.Kr. och kvicksilver extraherades sedan från platsen tills nyligen. Idrija Mercury Mining Sites var en av världens största kvicksilverminer och platsen representerar när handeln med kvicksilver var viktig för handeln mellan Europa och Amerika, liksom de sociotekniska system som steg runt kvicksilverbrytningen. Turister som besöker platsen på Idrija kan få en rundtur för att se minas infrastruktur och platsen runt den. De kan besöka de bostadsområden som gruvorna en gång bebodde, såväl som ministerns teater och den plats där kvicksilveret en gång lagrades.

Status och bevarande av Sloveniens världsarvsliv

Skocjan Caves är ett exempel på hur människans närvaro i ett område kan existera med naturvård eftersom byggandet som har skett i grottorna för att underlätta närvaron av turister, arkeologer och forskare har gjorts med grottsystemet i åtanke att bevara grottans övergripande integritet och förhindra skador. Sedan 1991, när Slovenien blev självständig, har landet arbetat för att skydda och hantera grottorna, med turism, tillgång och belysning noggrant övervakas och kontrolleras så att de inte påverkar grottans bräckliga ekosystem.

De förhistoriska höghusen i Alperna som valdes till UNESCO-platser var de som fortfarande är i stort sett intakta, men dessa platser står inför en rad hot som inkräktandet av mänskliga bosättningar och jordbruksmarker runt dessa platser. Idrija Mercury Mining Sites har varit mycket väl bevarade hittills när det gäller minen själv, infrastrukturen som omger det och i äktheten av gruvmaterial och artefakter på platsen. Förvaltningen som styr webbplatsen måste verka för att stads- eller landsbygdsplanering kring webbplatsen inte påverkar området eller påverkar det visuellt.