Huvudräntaomläggning av statsskulden under senare år

Ett land som inte kan finansiera sina projekt genom internt genererade medel, såsom avyttring av statliga tillgångar, skattekollektioner och andra former av statliga inkomstkällor, kan välja antingen intern upplåning från privata fordringsägare eller extern låntagning från utländska fordringsägare. När en regering lånar medel för att finansiera sina projekt, kallas skulden som statsskuld eller statsskuld som indirekt är skyldig av landets medborgare. Enligt låneavtalet förväntas regeringen återbetala huvudbeloppet och räntan på lånet. Vissa länder kan dock begära omplanering av intresse av olika skäl. Ränteomläggning är helt enkelt omstrukturering av räntebetalningsvillkoren genom att förlänga återbetalningsperioden. Några av de länder med stor ränta omläggning av sina nationella skulder under senare år ses nedan.

Afghanistan, 2014

Afghanistans ekonomi har påverkats av år av krig, civila oro och tribalkonflikter. Landet beror på extern finansiering för att bedriva större delen av sin ekonomiska verksamhet. Landet definieras av Internationella valutafonden som ett skuldkrisland. Landets höga upplåning och den fortsatta ekonomiska kampen har gjort det svårt för Afghanistan att återbetala lånen i tid. Under 2010 lånade landet från 19 Paris Clubs of Creditors för att finansiera ekonomiskt återhämtningsprogram, möta matkraven i landet och finansiera militära operationer. Men eftersom lånet inte hade uppnått sitt mål, måste regeringen begära både huvud- och ränteplanering. År 2014 om totalt 15, 869, 000 USD i statsskuldens intresse omplacerades genom IMF och Världsbankens intervention, vilket lettade skuldbördan i landet.

Haiti, 2014

Haiti har under senare år drabbats av en rad jordbävningar och orkaner, vilket medför stora ekonomiska förluster i landet. Landet uppstod ekonomisk förlust på 7, 8 miljoner dollar som ett resultat av 2008-angrepp med orkaner i orkaner. På grund av de förödande effekterna av jordbävningar och orkan, hade Haiti regering att låna från externa källor för att finansiera landets omstrukturering och att mata de drabbade familjerna. Statsupplåningen var huvudsakligen från Världsbanken, Interamerikanska utvecklingsbanken och Internationella valutafonden. Eftersom landet tog lång tid att återhämta sig från orkanernas efterverkningar, kunde landet inte återbetala huvudbeloppet och räntan på det lånade beloppet. Genom initiativet HIPC (High Debited Poor Countries) 2014 godkändes Världsbanken, IMF och Paris Club till omläggning av ett intresse på 21000 dollar av det upplånade huvudbeloppet.

Elfenbenskusten, 2013

År 2013 uppgick Elfenbenskustens totala ränta på statsskulden till 93 022 000 USD, enligt en rapport från Världsbanken. Elfenbenskustens upplåning går tillbaka till 1970-talet, då landet inledde olika utvecklingsprojekt. Med tanke på bristande ekonomi och råvarupriser, särskilt efter inbördeskriget, begärde regeringen i Elfenbenskusten att Paris Club-givarna skulle omlägga skulderna. Begäran beviljades och ovanstående ränta på huvudbeloppet omplacerades och spred sig över nio år.

Andra länder som hade sina betydande intressen på huvudbeloppet som omplacerades under de senaste åren är Sudan, Comorerna, Mauretanien, Moçambique och Ghana. Sammanlagt omplacerades mer än 50 miljoner dollar i ränta för dessa länder i år 2013 ensam.

Huvudräntaomläggning av statsskulden under senare år

Land, årBelopp som räknats om ($ US)
Afghanistan, 2014$ 15.869.000
Haiti, 2014$ 21.000
Elfenbenskusten, 2013$ 93.502.000
Sudan, 2013$ 44.328.000
Haiti, 2013$ 7.070.000
Komorerna, 2013$ 2.188.000
Mauretanien, 2013$ 957 tusen
Moçambique, 2013$ 436 tusen
Ghana, 2013$ 18.000
Sudan, 2012$ 5.079.000
Haiti, 2012$ 3.704.000
Djibouti, 2012$ 329 tusen
Madagaskar, 2012$ 161 tusen
Liberia, 2012$ 116 tusen
Moçambique, 2011$ 336.827.000
Elfenbenskusten, 2011$ 108.005.000
Republiken Kongo, 2011$ 17.545.000
Sudan, 2011$ 4.743.000
Honduras, 2011$ 2.810.000
Haiti, 2011$ 1.052.000
Rwanda, 2011$ 79, 000
Vietnam, 2011$ 51.000
Djibouti, 2011$ 10, 000