Konströrelser genom historien: Brittisk popkonst

Introduktion

Popkonst förekommit i Storbritannien under mitten av 1950-talet och var något av en utmaning för traditionell eller fin konst på grund av användningen av massproducerade bilder från populärkulturen. Många artister kommer att hävda att brittisk popkonst var ett ironiskt uttalande mot konsumentism, materialism och inflödet av amerikansk kultur och reklam. Brittisk popkonst skiljer sig klart från amerikanska popkonstnären, eftersom brittiska artister tittar på och kritiserar en amerikanskad reklamkultur från fjärran och inte bor i den som deras amerikanska motsvarigheter var. Popkonst anses vara ett av de tidigaste exemplen på Postmodernism.

Stora bidragsgivare

Ett konstnärskollektiv som heter The Independent Group lagde grunden för brittisk popkonst när de bildades 1952. Detta kollektiv av skulptörer, arkitekter, författare, målare, bland annat, skulle ha långa diskussioner om massproducerade bilder som reklam, tecknade böcker, filmer och den teknik där denna massproduktion av bilder var möjlig. År 1952 gjorde Eduardo Paolozzi en presentation till The Independent Group som består av olika bilder som visar amerikansk konsumentkultur. Denna presentation kallades Bunk!, På grund av användningen av onomatopoei inom de verk som han presenterade som ordet Pop som framträdde för att efterlikna ljudet av en skott. Paolozzi anses vara en av de ursprungliga popkonstnärarna och artisterna. Efter att många av denna grupp hade producerat eller skaffat sig konst som symboliserade den här "nya" konsumentismen centrerade kulturen, var Lawrence Alloway också en del av The Independent Group, äntligen beskrivet begreppet för det vanliga i sin skulptur 1958, The Arts and the Mass Media. Termen Pop Art hade tidigare använts, men Alloway krediteras med att popularisera den.

Richard Hamilton, en annan medlem av The Independent Group, tillsammans med Paolozzi började utforska användningen av skärmtryck som ett konstnärligt medium på 1960-talet, som tidigare endast användes kommersiellt. Möjligheten att skapa bildmaterial i stor skala, som annonsörer gjorde, symboliserade de massproducerade, icke-traditionella aspekterna som Pop Art reflekterade. Denna metod för konstnärlig skapande och produktion kan också observeras som en postmodern kritik av konst, som är konst som begränsat antal arbeten produceras för att upprätthålla ett värde eller sällsynthet.

Definiera arbeten

British Pop Art är känd för många olika stycken, det finns ingen definierande bit av arbete som kan symbolisera hela den brittiska rörelsen. Brittiska artister arbetade med handlingar som The Beatles och inspirerade många skivrecensioner från 1960-talet samt påverkar moderna albumomslag idag. Många bitar av brittisk popkonst kommer att uppträda som en annons, affisch, album eller tidskriftsomslag tills du tittar närmare på att hitta någon form av ironi eller parodi inom bilden.

Popkonst gjorde sin väg över Atlanten till Förenta staterna i slutet av 1950-talet och början av 1960-talet, och många popartister som Andy Warhol och Roy Lichtenstein påverkades kraftigt av brittisk popkonst. Amerikanska artister fann också mer berömmelse och erkännande som deras brittiska motsvarigheter. Andra grundare av brittisk popkonst och inflytelserika brittiska popkonstnärer är Peter Blake, David Hockney, Allen Jones, Joe Tilson, Derek Boshier, Richard Smith och RB Kitaj.